Värdet av förlåtelse har undersökts inom den del av psykologin som utforskar vad som får oss människor att bli starka och lyckliga och växa som människor. Vetenskapliga studier har visat att det finns ett tydligt samband mellan att vara förlåtande och att må bra psykiskt och vara nöjd med livet. Det finns tusentals vetenskapliga artiklar om förlåtelse som visar att människor som är förlåtande mår bättre än de som är oförlåtande.
Ett flertal vetenskapliga studier pekar på förlåtelse som en viktig faktor för tillfrisknande från alkoholberoende, särskilt självförlåtelse.
Självförlåtelse har även visat sig kunna minska symtomen vid ätstörningar och självskadebeteende.
Akhtar, S., & Barlow, J. (2016). Forgiveness Therapy for the Promotion of Mental Well-Being: A Systematic Review and Meta-Analysis. Trauma Violence Abuse. doi:10.1177/1524838016637079
Cleare, S. Gumley, A & O'Connor, R.C. (2019). Self-compassion, self-forgiveness, suicidal ideation, and self-harm: A systematic review. Clin Psychol Psychother. Sep;26(5):511-530. doi: 10.1002/cpp.2372. Epub 2019 Jun 13.
Davis, D. E., Ho, M. Y., Griffin, B. J., Bell, C., Hook, J. N., Van Tongeren, D. R., DeBlaere, C., Worthington, E.L. & Westbrook, C. J. (2015). Forgiving the self and physical and mental health correlates: a meta-analytic review. J Couns Psychol, 62(2), 329-335. doi:10.1037/cou0000063
Hirsh J. K., Wenn J. R. & Toussaint L. L. (2017). Self-forgiveness, self-harm, and suicidal behavior: Understanding the role of forgiving the self in the act of hurting one´s self. I Woodyatt L., Worthington Jr. E. L., Wentzel M. & Griffin B. J. (Eds.) Handbook of the psychology of self-forgiveness. Cham: Springer.
Toussaint L. L. m.fl. (2015). Forgiveness and Health. Dordrecht: Springer.
Woodyatt L, Worthington Jr. E. L., Wentzel M. & Griffin B. J. Eds. (2017). Handbook of the psychology of self-forgiveness. Cham: Springer.
I botten på den vanligaste formen av psykisk ohälsa, depression, finns dels ett överdrivet ältande av oförrätter från andra och dels självkritiska, självnedvärderande tankar, skuld, skam och fördömande av sig själv för verkliga eller inbillade fel och brister. Sådana tankar spelar stor roll även vid ångesttillstånd. Att ställa orimliga krav på sig själv och anklaga sig själv när man inte når upp till dem är en viktig faktor också i stressrelaterad ohälsa.
Samtidigt är det allt fler människor som uppger att de har återkommande psykiska besvär, känslor av oro och ångest, stress och sömnbesvär, både vuxna och ungdomar. Depression och ångest tillhör de stora folksjukdomarna och ligger bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar. I nationella folkhälsoenkäten 2022 uppgav 36 procent av den vuxna befolkningen i Sverige att de har lätta besvär av ängslan, oro eller ångest medan 8 procent angav svåra besvär. I sin allvarligaste form resulterar psykisk ohälsa i självmord. År 2021 tog 1 500 människor sitt liv i vårt land, 100 000 personer genomförde ett självmordsförsök och 500 000 hade självmordstankar.
Därför kan kliniker med fördel rekommendera förlåtelse som en del av behandlingen.
Försäkringskassan. Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. En registerstudie av Sveriges arbetande befolkning i åldern 20–69 år. 2020. Hämtad 2023-09-06 från länk ››
Folkhälsomyndigheten. Nationella Folkhälsoenkäten. Statistik om psykisk hälsa i Sverige. 2023. Hämtad 2023-09-06 från länk ››
Statistik från MIND som bygger på Folkhälsomyndighetens Nationella Folkhälsoenkät. Läs mer på länk ››